NordenMapNight1600v3.jpg
  • Lars Enarson

SKR - ett hinder för väckelse och upprättelse

Uppdaterad: feb 23



I januari 2018 startade jag bönerörelsen Sverige 7:14, utifrån ett omskakande tilltal från Herren: ”Det som sker nu i Sverige ingår i en medveten strategi att bryta ner samhället för att införa antikrists diktatur.” Jag började likt Daniel att be för landet på mina knän tre gånger om dagen och uppmanade andra att göra likadant.


I samband med mötesturnén genom Sverige i augusti 2018, uppenbarade Herren väldigt tydligt under en bönesamling utanför Piteå, att det är Romersk-katolska kyrkans ökade inflytande över svensk kristenhet som idag utgör en primär orsak till det andliga förfallet i vårt land och därmed också den djupa kris som Sverige nu befinner sig i. Jag spelade in en YouTube om detta som du kan se här. (Börja vid 4 min 30 sek.)


Mot slutet av resan kom jag till Skåne och fick då genom en broder information om Agenda 2030 och dess globala antikristliga planer. Claes-Göran Bergstrand och Per-Arne Imsen hade varnat för detta redan 2015. Jag upptäckte att påven och därmed också den Romersk-katolska kyrkan utgör huvudaktörer även i denna globala, antikristliga agenda.


I Sverige utövas påvens och Romersk-katolska kyrkans inflytande över vår kristenhet framför allt via Sveriges Kristna Råd (SKR) och Charta Oecumenica. Detta dokument ingår som nummer 1 i SKR:’s Skriftserie och uppmanar bl a till:


Respekt och förståelse för Romersk-katolska obibliska kyrkans läror. Detta innebär en uppmaning till kompromiss med Reformationens motto ”Skriften allena”, vilket utgjort själva grundfundamentet för alla sanna väckelserörelser i alla tider. Teol dr. Anders Gerdmar har skrivit mycket bra om detta i boken Guds Ord räcker. Väckelser har alltid haft som tema: ”Ordet hade framgång!” Guds Ord är vårt enda hopp. Charta Oecumenica står för det rakt motsatta: respekt för en kompromiss med Guds Ord. Detta utgör inget annat än det första steget till andligt avfall. Vi kan inte be om väckelse och samtidigt kompromissa med Guds Ord! Väckelse och andlig upprättelse förutsätter ett åtskiljande mellan ljus och mörker. En sammanblandning av ljus och mörker leder till avfall.


Enhet i Europa. Detta utgör den politiska sidan av Charta Oecumenica och handlar om en antikristlig, politisk agenda mot nationalism och för globalism och överstatlighet i Europa. Det är viktigt att komma ihåg att Romersk-katolska kyrkan arbetar samtidigt på två parallella plan: ett religiöst och ett politiskt. Påven är samtidigt både en religiös ledare och ett politiskt statsöverhuvud. EU och Vatikanen har viktiga och starka kopplingar – till den grad att ledande britter, inklusive Margaret Thatcher, såg traditionellt EU närmast som en ”katolsk konspiration arrangerad från Vatikanen”. Både undertecknandet av Romfördraget 1957, som blev begynnelsen till EU, samt undertecknandet av EU-konstitutionen 2004, ägde rum i samma sal i Vatikanen. EU:s blå flagga med tolv stjärnor är den katolska mariasymbolen. (Symboliken bygger på en felaktig, ersättningsteologisk tolkning av Upp 12:1 som handlar om Israel och dess tolv stammar, se 1 Mos 37:9-10.)


Här har vi den främsta orsaken till det kompakta motståndet mot SD inom svensk kristenhet, trots att SD vill att Sverige ska vara ett kristet land, är Riksdagens mest israelvänliga parti och har stått upp mest i Riksdagen för kristna värderingar angående abort och hbtq. Detta ologiska kristna motstånd mot SD är en direkt följd av det starka katolska inflytandet över svensk kristenhet idag, via SKR och Charta Oecumenica. I Charta Oecumenica står det nämligen klart och tydligt: “Vi förbinder oss ...att stå emot varje försök att missbruka religion och kyrka för etniska eller nationalistiska ändamål.” De flesta kristna ledare i Sverige tycks anamma detta uttalande som biblisk text och gudomlig sanning, i stället för att acceptera Bibelns undervisning att alla nationer med dess gränser är Guds skapelseverk: “Av en enda människa har han skapat alla människor och folk till att bo över hela jorden, och han har fastställt bestämda tider och gränser inom vilka de ska bo. Det gjorde han för att de ska söka Gud.” (Apg 17:26-27) Jfr 5 Mos 32:8-9! Se även ”Kommer nationalism från Gud?” och ”Den judiska Bibeln gav oss Nationalismen - Yoram Hazony.” Nationsgränserna är ett hinder som Gud fastställt som skydd mot antikrists uppror mot Gud och planer för världsherravälde. Det nya förbundet upphäver inte de nationella identiteter Gud skapat. (Upp 21:24-26, 1 Kor 7:17-18)


Dialog och samarbete med islam och även andra religioner. Denna tredje sida av Charta Oecumenica innebär en direkt uppmuntran till religionssynkretism och avfall. Det står i dokumentet: “Vi vill intensifiera umgänget mellan kristna och muslimer och kristen-muslimsk dialog på alla nivåer. Särskilt vill vi uppmuntra till samtal om tro på den ende Guden och om förståelsen av mänskliga rättigheter.” För bara några årtionden sedan ansåg de flesta bibeltroende kristna i Sverige inte att kristna och muslimer har en och samma Gud. Idag har emellertid denna uppfattning, mycket tack vare Romersk-katolska kyrkan och Charta Oequmenica på kort tid blivit mainstream bland svenska pastorer. Detta är oerhört allvarligt och utvecklingen går nu väldigt fort. Nyligen hörde jag om en frikyrkopastor i södra Sverige som vill inbjuda ortens imam att delta i den lokala pastorsgemenskapen. Det är sannerligen skrämmande. Jag har i videon ”Är Allah samma Gud som Bibelns Gud?” förklarat skillnaden mellan islams Allah och Abrahams, Isaks och Jakobs Gud som kristna tror på. Läs även artikeln ”Tror kristna och muslimer på samma Gud?” av Claes-Göran Bergstrand.


Charta Oecumenica genomsyrar allt SKR gör och står för, vilket klart framgår av deras hemsida. I inledningen till dokumentets svenska översättningen står det: “Översättningen har godkänts av SKRs styrelse, som också beslutat anta Charta Oecumenica som arbetsdokument för SKR. ...I denna anda antar vi denna Charta som en gemensam förpliktelse till dialog och samarbete. Den beskriver grundläggande ekumeniska uppgifter och en rad riktlinjer och förpliktelser som följer av dessa.” Dokumentet är fullt av vackra ord och fraser som kräver en erfaren andlig urskiljningsförmåga att genomskåda. Det försåtliga inflytandet från Romersk-katolska kyrkan blåser genom denna vidöppna dörr som en iskall vind över svensk kristenhet idag och har lagt sig som en våt filt av sömnaktighet över den falnande elden från äkta, klassisk väckelsekristendom. David Wilkerson varnade väldigt tydligt för exakt den här utvecklingen redan på 1970-talet i boken Synen. Han skrev:


"En världsomspännande superkyrka bildas genom en union mellan liberala ekumeniska protestanter och den Romersk-katolska kyrkan. De gör även gemensam sak politiskt. På detta sätt blir denna kyrka en av de mäktigaste religiösa faktorerna i världen. Denna superkyrka blir andlig endast till namnet. Man använder fritt Jesu Kristi namn, men är i själva verket antikristlig och politisk i sin verksamhet.


Skapandet av denna världsomspeännande superkyrka kommer att börja väldigt oskyldigt. Det kommer att begynna med ett informellt samarbetsvilligt studie- och forskningsprogram. Andra samarbetsprogram kommer att sättas igång utan lagstadgade eller bindande förpliktelser från protestanter eller katoliker.


Denna mäktiga kyrkounion kommer att engagera sig djupt i socialt arbete, väldiga välgörenhetsprogram och filantropisk verksamhet. Dess ledare gör storordiga uttalanden om vikten av att fylla alla människans behov och man kallar folk till förnyat intresse för sociala problem, politisk engagemang och vidgat inflytande i världsfinanserna.


Rom kommer att insistera på vissa eftergifter från de protestantiska ekumeniska ledarna och får sin vilja igenom. Denna union kommer att betrakta påven mer som en politisk ledare än som en andlig sådan. Även de protestantiska ledarna utövar påtryckningar på Rom som i sin tur gör eftergifter. Man begär inte att dessa skall betrakta påven som kyrkans ofelbara huvud, utan protestanterna kommer istället att acceptera hans politiska ledarskap, men ej hans roll som Petri efterträdare."


Vilken träffsäker profetisk beskrivning av utvecklingen i svensk kristenhet under de senaste dryga 40 åren sedan Wilkersons bok kom ut! De flesta inom SKR, förutom Romersk-katolska kyrkan, är ”liberala ekumeniska protestanter”, men det kusliga är att även Pingst och Trosrörelsen numera är med på samma tåg mot Rom.


Bibeln talar väldigt tydligt om ett avfall från tron i den yttersta tiden. Med i skaran inom SKR finns ledare som ivrar för mariadyrkan, accepterar homosexuella vigslar, sprider liberalteologi, anser att Muhammed var en Guds profet, propagerar för socialistisk befrielseteologi, bejakar ersättningsteologi och motarbetar Israel, osv. Bibeln säger: ”Gå inte som omaka par i ok med dem som inte tror. Vad har rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker?” (2 Kor 6:14) ”Vet ni inte att lite surdeg syrar hela degen?” (1 Kor 5:6)


Det stora problemet är inte att man träffas ibland inom SKR och samtalar med varandra om gemensamma angelägenheter. Problemet uppstår när man tror att den ekumeniska blandningen mellan ljus och mörker har någonting att göra med Jesu bön i Johannes 17 om enhet! Detta är närmast hädiskt. De tre texterna i Johannes Evangelium som handlar om enhet (Joh 10:16; 11:51-52 och 17:20-23) har i första hand att göra med enheten mellan jude och hedning i Messias och bygger på en lydnad för Guds Ord.


”Men jag ber inte bara för dem [dvs de judiska apostlarna och lärjungarna runt bordet], utan också för dem som kommer att tro på mig genom deras ord [se Matt 28:18-20]. Jag ber att de alla [både jude och hedning] ska vara ett [se Ef 2:11-22 och Rom 15:5-13], och att de ska vara i oss liksom du, Far, är i mig och jag i dig [se Joh 14:20-23]. ska världen tro att du har sänt mig.” (Joh 17:20-21)


Bibelns kristna enhet förutsätter alltså främst lydnad för sanningen i Guds Ord. Petrus skriver: ”Ni har renat era själar genom att lyda sanningen, så att ni älskar varandra uppriktigt som bröder. Älska då varandra uthålligt av rent hjärta. Ni är ju födda på nytt, inte av en förgänglig säd, utan genom en oförgänglig, genom Guds levande ord som består.” (1 Pet 1:22-23) Vad som behövs idag är inte ekumenik, utan en rejäl reformation utifrån en sann bibelväckelse som leder till en äkta syskonkärlek i Kristi kropp! Det är vad vi ska be om under den Nordiska Bönekonferensen i Solnahallen 13-15 mars, 2020.


Pingst- och trosrörelsen

Lewi Pethrus sa på sin tid att den dag pingströrelsen blir ett samfund kommer den att sluta vara en väckelserörelse. Läs gärna denna debattartikel från år 2000 ”Ny strategi ska säkra att pingströrelsen blir samfund”. Samfundsbildande är en nödvändig förutsättning för organisatorisk, ekumenisk enhet. Det är ingen tillfällighet att Pingstsamfundet FFS förste ledare också gav ut en bok tillsammans med Romersk-katolska kyrkans biskop och numera kardinal Anders Arborelius.


SKR beskriver Reformationen som en splittring i Kristi kropp och talar väldigt starkt och tydligt om enhet med påven och Romersk-katolska kyrkan som en viktig angelägenhet. Detta är uttalanden som Pingsts nuvarande ledare Daniel Alm skrivit under. Det är häpnadsväckande hur fort utvecklingen gått inom Pingst bort från deras rötter. I Livets Ords teologiska tidskrift ”Teologi och ledarskap” finns en artikel från 2016 där det står: ”det finns ingen enhet utan Rom”. Man ser den nye påven Franciskus inställning till ekumenik som ett ”hoppfullt tecken”. Att påve Franciskus även uppmuntrar till enhet med islam och andra främmande religioner oroar tydligen inte. Att man inte önskar konvertera till katolicismen förklaras i stället enbart med att det skulle skapa ”ökad splittring och oro”.


Min avsikt är inte att tala illa om någon enskild person eller samfund. Vår kamp står inte mot kött och blod. Min enda avsikt är att lyfta fram sanningen, eftersom det är enbart den som måste vara vägledande för oss, inte hänsynsfullhet till människor. Vi måste vara villiga att betala detta pris. Paulus skrev till galaterna: ”Är det nu människor jag försöker få på min sida, eller Gud? Eller söker jag människors gillande? Hade jag fortfarande sökt människors gillande skulle jag inte vara Kristi tjänare.” (Gal 1:10) Det står skrivet om antikrists framträdande:


”Den laglöses ankomst är ett verk av Satan som kommer med stor kraft och med lögnens tecken och under. Med ondskans alla konster bedrar han dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot kärleken till sanningen så att de kunde bli frälsta. Därför sänder Gud villfarelsens makt över dem så att de tror på lögnen.” (2 Tess 2:9-11)


På sin hemsida tar Pingsts ledare Daniel Alm upp en del kritik som riktats mot honom med anledning av hans engagemang i SKR. På anklagelsen att han tror på enhetssträvanden som syftar till en enda världskyrka skriver han:


”Vår vision av ekumenikens framtid handlar inte om att bli en enda stor kyrka. Istället är det bättre med tydliga kyrkor för att nå fler med evangeliet. Utåt är trots allt viktigare för oss än inåt. Men profilering motsätter inte respektfulla dialoger och positiva samarbeten.”


SKRs syfte är, precis som Alm säger, inte att skapa ett enda stort kyrkosamfund. Den stora faran ligger emellertid i att man tappar friheten genom att bli mer och mer insnärjd i ett erkännande av kompromisser med Guds Ord. Saltet mister därmed sin sälta. Biblisk enhet handlar om något helt annat. Den är ett resultat av lydnad för Guds Ord och ett liv i den helige Ande. Direkt efter varningen för antikrists framträdande skriver Paulus:


“Men vi måste alltid tacka Gud för er bröder, Herrens älskade, eftersom Gud från begynnelsen har utvalt er till frälsning genom att ni helgas av Anden och tror på sanningen. Till detta har Gud kallat er genom vårt evangelium, för att ni ska vinna vår Herre Jesu Kristi härlighet.” (2 Tess 2:13-14) Jesus bad: “Helga dem i sanningen: ditt ord är sanning.” (Joh 17:17) Sanningen gäller allt Guds Ord, från Första Moseboken till Uppenbarelseboken.


En annan anklagelse Alm tar upp är att han i SKR skriver under bindande ekumeniska dokument. På detta svarar han:


”Jag vet inte hur många gånger jag fått förklara att vi inte skrivit under Charta Oecumenica eller underordnat oss detta dokument. Detta är något som tydligen sägs gång efter gång trots att det inte är sant. Det blir märkligt när de som utger sig för att tala profetiskt och varnande är så flexibla när det gäller sanningen. Dokumentet har flera styrkor men är enligt mig svagare när det gäller proselytism och synen på islam. Charta Oecumenica används som samtalsunderlag då och då, jag kan dock inte minnas att det använts under de år jag suttit med i SKR.”


Detta är förvisso sant men samtidigt väldigt vilseledande. Det är ungefär som att säga: ”Jag har suttit med i styrelsen för en viss pingstförsamling i flera år men jag kan inte minnas att vi någon gång behandlat församlingens stadgar och jag har heller aldrig undertecknat dem.” Charta Oecumenica genomsyrar som sagt allt SKR gör och står för. Det står väldigt försåtligt i dokumentet att det enbart utgör riktlinjer, vilka man dock förbinder sig att följa i samtal och dialog. Romersk-katolska kyrkan inför sin agenda långsamt på ett förföriskt, men effektivt sätt, framför allt dess politiska agenda. Detta är helt i linje med Wilkersons varnande profetia: ”…samarbetsprogram kommer att sättas igång utan lagstadgade eller bindande förpliktelser från protestanter eller katoliker.” Och vidare: “Man använder fritt Jesu Kristi namn, men är i själva verket antikristlig och politisk i sin verksamhet.” Konsekvensen blir att man tar bort udden i Guds Ord, vilket vi nu ser i kristenheten i Sverige.


SKR är också mycket israelfientliga, vilket strider mot det profetiska Ordet och är oerhört allvarligt. SKR har t ex skrivit tackbrev till Margot Wallström för hennes helhjärtade engagemang för “palestinskt självstyre”. Detta självstyre är i praktiken en terroristorganisation, som aldrig tagit avstånd från terror som politiskt vapen och som betalar ut skyhöga ekonomiska löner till terrorister som mördat judar. SKR är också aktivt invoverade i det s.k. följeslagarprogrammet EAPPI. Denna organisation är så israelfientlig att den idag är åtalad för åtskilliga brott i Israel.


Arbets- och referensgrupperna som SKR samarbetar med domineras av frågor som hör hemma inom vänsterpolitik och socialistisk liberalteologi. Kristna Fredsrörelsen har t ex en direkt koppling till SKR. Tillsammans delar de årligen ut ett stipendium, som i år utgick till den vänsterextrema och närmast anarkistiska rörelsen Extinction Rebellion. Traditionellt viktiga frågor bland väckelsekristna som t ex abortfrågan och stöd för Israel, lyser helt med sin frånvaro.


Slutligen vill jag lyfta fram den starka kopplingen som finns mellan SKR och FN, inte minst när det gäller Agenda 2030. I detta globala FN-projekt, som helhjärtat stöds av Vatikanen, ingår påven som en representant för alla världens religioner, inte bara kristendomen. Agenda 2030 låter väldigt fint men är i själva verket ett totalitärt, globalt, marxistiskt projekt. Claes-Göran Bergstrand har skrivit om detta här.


Målsättningen med bönerörelsen Sverige 7:14

Under vår första bönehelg i Sverige 7:14 som hölls i Uppsala i januari 2019, gick ett antal ledare ut till påvestenen vid Gamla Uppsala högar för att i andevärlden bryta Romersk-katolska kyrkans inflytande över dagens svenska kristenhet. Herren sa då till oss profetiskt: ”Nu går ett svärd genom Kristi kropp i Sverige!”


För att tydligare förklara var vi står, lade vi på vår hemsida till: ”Sverige 7:14 är en bedjande gräsrotsrörelse, fristående från SKR och påvens inflytande, som ropar till Gud för Sveriges räddning utifrån löftet i 2 Krönikeboken 7:14.”


Under den Nordiska Bönekonferensen ”Nordens kallelsestund”  i Solnahallen 13-15 mars kommer vi att be om ett andligt maktskifte över vårt land och hela Norden. Ett ord som Herren gett mig för konferensen är Hosea 10:12: “Så åt er i rättfärdighet, skörda efter kärlekens bud, bryt er ny mark. Det är tid att söka Herren, tills han kommer och låter rättfärdighet regna över er.”


Fokus på konferensen kommer att ligga på förkrosselse och en total omvändelse till Herren, samt en mobilisering av bedjare för våra nordiska länder. Förkrosselsen och omvändelsen inför Gud kommer inte att ske om vi kompromissar med det antikristliga inflytandet från SKR. Det blir ett hyckleri och vi kommer att sakna den auktoritet som behövs i andevärlden för att bryta igenom i bönen för vårt land. Varken Gud eller djävulen kommer att ta oss på allvar. Vi får inte frukta någon annan än Gud om vi ska kunna få se en förändring. Därför måste vi tydligt deklarera att vi inte tänker backa för hot eller gå efter vad människor tycker. Vi måste vara helt överlåtna att lyda Herren utan att bry oss om vad som är politiskt korrekt. Jag vill här lyfta fram ett profetiskt ord som pastor Kjetil Tveter fick om detta i början av januari, 2020. Han skriver:


”Herren väckte mig tidigt på morgonen och talade följande till mig i en syn:


Herren visade mig att han ville använda konferensen enligt hans plan och syfte, men att det pågick en strid i anden där fienden pressade på för att göra konferensen svagare. Konkret såg jag att striden i anden gick ut på vem som skulle delta från plattformen under konferensen.


Herren sa till mig att om man släpper fram predikanter på plattformen som är fega (Herren betonade just ordet "fega"), talar med två tungor och inte är villiga att stå 100% rakt upp och ner för sanningen så öppnar man dörren för fienden och konferensen kommer att tappa Guds smörjelse och inte bli till det genombrott som Han har planerat. Jag kunde känna Herrens brinnande nitälskan i detta.”


Martin Luther talade på sin tid om kyrkans tusenåriga babyloniska fångenskap under Romersk-katolska kyrkan. Nu hotar denna Babylons fångenskap återigen vårt lands kristenhet. Gud har kallat sin församling till frihet att enbart stå under Jesu herravälde genom hans Ord och Ande. Utvecklingen går nu väldigt snabbt och framtiden för den fria församlingen i Norden står på spel. Konferensen i Solnahallen kan vara det sista tillfället vi har att på ett brett och öppet sätt säga ett klart nej till den nya babyloniska fångenskapen.


Sverige är nog kompromissens land nummer ett i världen. Vi har blivit världsmästare på att vara fega och inte säga ifrån klart och tydligt. Biskop Nathan Söderblom var en förgrundsgestalt inom dagens världsvida ekumenik. Det var också han som skapade en falsk försoning mellan arbetarrörelsen och Svenska Kyrkan, genom att enas med Hjalmar Branting i det hädiska påståendet att Guds enfödde Son och världens Frälsare, Jesus Kristus, var den förste socialisten. Branting tog den utsträckta handen och beslöt att i stället för att bekämpa kyrkan, börja bearbeta den inifrån. Vad Biskop Söderbloms kompromiss med sanningen lett till i Sverige idag, är en kyrka som på mindre än hundra år blivit mer marxistisk än Socialdemokraterna själva. Kompromiss leder alltid till undergång. Trohet till sanningen under förföljelse leder däremot till seger, framgång och upprättelse. Svensk kristenhet behöver idag hjälp från ledare som inte kompromissat i de övriga nordiska länderna.


David Wilkerson profeterade i boken Synen inte bara om den antikristliga ekumeniken som SKR representerar, utan även om en kommande sann Andens enhet i den sista tiden:


"Jag ser en stor och övernaturlig förening av alla sanna Jesu Kristi efterföljare, slutna tillsammans genom den Helige Andes försorg. De har fullt förtroende för Kristus och hans ord. Denna övernaturliga kyrka av Bibeltroende blir en slags underjordisk gemenskap, som omfattar katoliker och protestanter ur alla samfund... Medan den synliga superkyrkan vinner allt mer politisk makt, växer den osynliga församlingen enormt i andlig styrka. Förföljelse framtvingar denna kraft. Det förföljelsevansinne som kommer att drabba jorden, driver dessa kristna till varandra och till Jesus Kristus. Samfundstillhörighet får mindre betydelse och större vikt läggs på Jesu återkomst... Denna osynliga kyrka får övernaturlig smörjelse och kraft från den Helige Ande till att fortsätta att proklamera evangelium tills jordens ändar har hört budskapet."


Vi måste vara villiga att prisge våra liv på stridsfältets höjder. Herren sa i den starka profetian till Sverige som framfördes av Birger Skoglund under Smålandskonferensen 2018: ”Jag hade straffat dig för länge sedan om det inte varit för en liten, föraktad skara av mina barn som kämpade och bad för landet. Dem som du har föraktat ska nu bli ärade.”


Det är denna lilla skara av föraktade, men trogna förebedjare, som Sverige 7:14 vill vara en del av och stå upp för. Vi vill be om en växande, frimodig och andligt stark församling på Ordets grund, som välsignar Israel och inte kompromissar med antikristlig ekumenik. Vi ber om en ny tid för Nordens kristenhet med korset och Jesu återkomst i centrum.


Lars Enarson

#Sverige714


#SKR #EU #FN #ekumenik #islam #pingst #trosrörelsen #Solnahallen #enhet

3868 visningar4 kommentarer
  • YouTube
  • Facebook
  • iTunes Podd
STÖD NORDEN 7:14

SWISH 070-551 6965

BG 609-2316 TWI Skandinavien

Mer ...

Copyright © 2020